Jag har ofta väldigt svårt att sova och utan piller så sover jag inte alls.
Nåja det är inte helt sant för jag sover utan piller med, men det blir sällan mer än 2-3 timmar.
Men samtidigt så tycker jag om natten. Jag är ofta ute och går men det är nog sällsynt att kunna beskåda mig på stadens gator medan solen är uppe annat än när jag ska till affären. Det är något med mörkret som tilltalar mig…
Min mor säger ofta att jag alltid varit en nattuggla. Jag tror att det handlar mycket om att jag har lättare för att vara produktiv när inget stör. Jag har provat nattjobb och det passar mig inte alls vilket egentligen är konstigt. Jag borde ju trivas med att jobba då kan man tycka? Men icke!
Att vara ute och gå sent är skönt just för att det är nästan ingen trafik och man möter sällan några människor. Lugnet som råder då är som balsam för min själ. Jag pluggar i mina lurar, slår på Spotify på i-telefonen och så går jag, ofta planlöst. Nu när det är vinter så blir vandringarna inte lika långa som på sommaren men jag försöker gå några km varje dag.
Nu så sitter jag än en gång framför datorn när jag egentligen borde sova…
Inte för att jag har någon tid att passa i morgon men trots att jag är sjukskriven så försöker jag att bibehålla någon slags dygnsrytm. Det går – sådär. Här har vi något av ett dillemma:
Om jag inte tar mina piller på kvällen så kan det ta flera dagar innan jag har vad som kan kallas en hel natts sömn (mer ä sju timmar), men om jag tar dom så jag faktiskt får sova så blir jag ganska fucked-up dagen efter och får en slags baksmälla och det tar nästan ända till lunch innan jag fungerar som en människa igen. Jag dricker inte kaffe och jag tänker sannerligen inte börja bara för att komma igång på morgonen. Jag är nikotinberoende så det räcker nog med en sådan last i livet.
Jag fick en fråga för inte så längesedan om varför jag inte kan sova utan piller. Jag kunde inte svara då, men den kvällen så hade jag inte tagit något och kunde inte sova så nu vet jag varför. Jag kan vara så trött att jag nästan gäspar käkarna ur led men när jag satt telefonen på laddning och ligger i sängen med min äldsta katt bredvid huvudkudden så är det som att slå på en strömbrytare (klick!!) och sen kommer det tankar från 360 grader och det är som en mosaik med olika tankebanor, allt från vad jag ska äta i morgon till lite djupare tankar, allt i en stor mix. Kroppen är trött men hjärnan jobbar på högvarv.
Ibland trivs jag med mina sömnsvårigheter eftersom jag som sagt är ganska produktiv efter solens nedgång. Om jag inte spelar eller kollar på film så sitter jag ibland i photoshop och leker med bilder, letar nya idéer till tattueringar, eller fönstershoppar på eBay.
Oavsett vad eller varför så är jag inte rädd för mörkret utan jag välkomnar det, ty det och jag är gamla goda vänner.
Låtom så nattens tysta slöja sänka sig över oss och svepa oss in i ett mörker och låt detta vara till gryningens första ljus och skänka oss trygghet…
Flash 